Studien behandlar hur olika företrÀdare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar Àven vilka förestÀllningar om kulturell mÄngfald som rektor, lÀrare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlÀtta för kÀnslan av trygghet hos barnen och anses stÀrka barnens identitet..

Syftet med studien Àr dels att undersöka om det finns skillnader i innehÄll och omfattning mellan nÄgra kommunala skolor och nÄgra friskolor i en mellan svenskt stad avseende Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns pÄ skolorna samt nÄgra Ärskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkÀtundersökning har anvÀnts som metod. 52 elever frÄn tvÄ kommunala skolor och 49 elever frÄn tvÄ friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslÀrare frÄn varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger i veckan, HÀlsan Àr den centrala delen i Àmnet enligt friskolan. PÄ den kommunala skolan Àr det den fysiska aktiviteten det centrala.Eleverna pÄ skolorna har en positiv attityd till Àmnet.

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vad elever i klass 7 och klass 8 som lĂ€ser spanska som andra sprĂ„k ser som motiverande för sina spanskstudier. Jag ville Ă€ven titta nĂ€rmare vad som kan skapa motivation hos eleverna. I min undersökning ville jag ocksĂ„ undersöka vilka strategier lĂ€rare har för att öka elevernas motivation för att lĂ€sa spanska. Som metod valde jag att göra en enkĂ€tundersökning bland i elever som gĂ„r i Åk 7 och Åk 8 pĂ„ tvĂ„ kommunala skolor och tvĂ„ friskolor. Dessutom har jag intervjuat tvĂ„ undervisade spansklĂ€rare.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

Syftet med studien Àr att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikÀmnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus pÄ de första Ären i grundskolan. UtifrÄn syftet har följande frÄgor stÀllts till fem olika respondenter i tvÄ kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens frÀmsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nÄ lÀroplanens mÄl i musikÀmnet? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts intervjutillfÀllena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikÀmnet i skolan som ett svagt obetydligt Àmne för eleverna.

Titel: Elevers och lÀrares upplevelser av elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi fÄ kunskap om hur 12 högstadieeleveroch tvÄ högstadielÀrare upplever elevinflytande pÄ tvÄ olikaskolor. Vi vill ocksÄ se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom Àr vi intresserade av att se omelevernas och lÀrarens upplevelser av elevinflytande stÀmmeröverens med varandra pÄ respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever frÄn tvÄ olika skolor och enskilda intervjuer medtvÄ lÀrare frÄn tvÄ olika skolor.Slutsatser: UtifrÄn studien kan utlÀsas att eleverna pÄ bÄda skolornaexempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestÀmma mer, dock vill de inte bestÀmma förmycket. LÀraren pÄ den kommunala skolan upplever blandannat att elevinflytande Àr viktigt men att det inte har sÄ storbetydelse för hennes elever.

Syftet med min studie Àr att fÄ veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus pÄ pedagogiska diskussioner, utvÀrdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget frÄn tre olika gymnasieskolors omvÄrdnadsprogram, var av en Àr en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera Är tillbaka. De tvÄ kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.

Denna uppsats behandlar hur olika lÀrare pÄ gymnasiet undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lÀrare pÄ kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. UtifrÄn dessa lÀrarintervjuer studeras sÄvÀl likheter som variationer i olika undervisningssÀtt och pedagogiskt synsÀtt och hur de lÀgger upp sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap. Har ocksÄ tolkat de olika synsÀtt och arbetssÀtt som framkommer i intervjuerna med hÀnvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. LÀrarnas könstillhörighet beaktas Àven i analysen.

Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillÀmpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmÀssiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi anvÀnder oss av kvalitativ metod för att skapa förstÄelse för de studerande frÄgestÀllningarna. Vi har anvÀnt oss av intervjuer med rektorer pÄ en kommunal skola, friskola och en skolomrÄdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristÄende skolan skiljer sig inte nÀmnvÀrt, skolorna anvÀnder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden Àr att friskolorna anvÀnder sig av en mer frekvent marknadsföring Àn vad den kommunala skolan gör.

VÄr studie ger en inblick i hur platsannonser frÄn kommunala grundskolor som söker specialpedagog stÀmmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehÄllet i platsannonserna. Syftet Àr att undersöka om vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod Àr dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. VÄrt resultat pekar pÄ att vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lÀmplighet Àr viktigare Àn vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Sverige brukar ofta betraktas som ett av vÀrldens minst korrupta lÀnder. PÄ senare Är har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige pÄ lokal nivÄ som fÄtt stor medial uppmÀrksamhet. SÀrskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges nÀststörsta stad Göteborg fÄtt som skÀmtsamt kallats för Muteborg. Efter de mÄnga korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhÄllandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik frÄn korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade pÄ en viktig aspekt.

VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med elever och lÀrare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmÀrksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhÄllande till rÄdande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de Àr. Resultatet visar Àven att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium..

Det finns idag en osÀkerhet över hur budgeten bör anvÀndas och hur den pÄverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan Àr det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och Àr ansvarig för att inte gÄ med underskott. Samtidigt mÄste rektorerna ta hÀnsyn till det uppdrag de har frÄn staten dÀr elever ska fÄ det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens anvÀndning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen sÄ förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

En central tanke med skolgÄngen Àr att nÄgon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska Àga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolÀmnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergÄngar. I uppsatsen stÀlls frÄgan huruvida nÄgon sÄdan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare Är och gymnasieskolan inom ett specifikt skolÀmne, nÀmligen religionskunskapen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har material samlats utifrÄn tre olika datakÀllor, nÀmligen intervjuer, examinationer och lÀroböcker. DatakÀllorna har samlats in frÄn tre religionslÀrare som undervisar pÄ grundskolans senare Är och tre religionslÀrare som undervisar i religionskunskap A pÄ gymnasieskolan.